Och så i en handvändning...
Dottern gav mig en STOOOR godnattkram och sa:
- Men du mamma, jag älskar dig och tycker att du är världens bästa mamma!
Oh, hjärtat smälter som smör och man blir alldelens varm inuti.
Redo att bestiga berg och gå över glödande kol ifall det skulle behövas.
Konstigt, men sant.
Men ååååh så SANT! Kärleken från sitt eget barn är det som gör livet så MYCKET lättare!
1000 tack !
haha ja hon är allt bra snäll tjejen!
Att idag har vi shoppat, fy fasiken, kläder, skor, mat å allt onyttigt och nyttigt och flera tusen kronor fattigare men va faan...
Ja och som barn älskar man ju så MYCKET när man älskar nån och man är ju sååå arg när den sidan kommer till.
Men jag minns när sonen fanns och vi skulle få ett barn till - jag var så orolig för att man inte skulle kunna älska två barn.. sååå fel jag hade..
Ja, det är verkligen underbart och det läker själen som i ett nafs.Krya på er! Kram Maria
mmmmmmm, det känns rätt "gött" när de kommer med sina kärleksförklaringar.
Fredrik: Precis! ;-)
Carola: Varsågod, hoppas födelsedagen blev lyckad!
Liza: Du måste ju visa vad du shoppat på bloggen nu!
Lucas: Ha ha ha... Jo, det är 100 %-iga känslor som ggäller hos barn! ;-)
Maria: Tack, och kram till dig också!
GunillaK: Är nog ett av livets "göttaste"! ;-)
