Dags att ta adjö.

Vi har inte umgåtts på många år.
Desto intensivare när vi gjorde det.
Så många roliga minnen och fantastiska äventyr!
Men även seriösa samtal och tyst förståelse.

Utåt sett var du en "tuffing" och hamnade ofta i bråk (med killar).
Gjorde självdestruktiva saker utan den minsta tanke på din hälsa eller ditt eget bästa.
Eller så spelade du Clownen bland vännerna.

Jag såg insidan.
Jag såg dig.
Jag älskade dig.
För mig var du som en lillebror och en NÄRA vän.

Du var ömsint, mjuk, hjärtlig, god, ärlig, varm, lite lätt kantstött och sårbar.
Jag litade 100 % på dig.
Vice versa hoppas jag.

Våra vägar skildes.
Vi fick nya vänner.

Du valde en annan väg.
Önskar att det hade varit en bättre väg.

Funderar om det hade spelat något roll ifall jag hållit fast i dig?
Skulle troligtvis inte ha lyckats.

Har många gånger tänkt på dig och undrat hur det gått.
Hoppades såklart att det var bra.

Med facit i hand så vet jag att så inte var fallet.
Ingenting jag kan göra något åt.
Tyvärr.

Men en sak är säker!
Jag kommer att minnas de fina och bra sidorna hos dig och allt kul vi gjort!
Enligt mig var du en fantastisk människa och vän!
DU kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta!

Vila i frid.